Under mina år som affärsutvecklare och lösningsarkitekt inom IoT, 4G/5G, LoRaWAN och edge/cloud computing har jag sprungit på ett antal återkommande utmaningar som många organisationer brottas med. Här går jag igenom dem och ger förslag på hur de bäst kan hanteras. Läs råden från Oscar Bexell.
Synka vision och strategi
Många organisationer har en uttalad central vision kring IoT, eller ”sakernas internet” som vi också säger. Det kan uttryckas som att vara ”världens smartaste kommun 2030”. Tyvärr saknas ofta en tillhörande strategi som är förankrad inom hela verksamheten. Detta innebär att när exempelvis trafikförvaltningen i en kommuns handlar upp ett nytt system så finns ingen kravställning från It för hur systemet ska kunna prata med andra system, hur systemet ska kunna tillgodogöra sig data från sensornät eller hur machine learning ska appliceras över tid på det data som systemet genererar.
När vision och strategi ses över är samarbete mellan verksamheter kritiskt. Vi rekommenderar att man sätter ihop en arbetsgrupp som jobbar horisontellt mellan olika verksamhetsgrenar. Lägg politik och protektionism åt sidan och se till att bygga samarbetsformer som fungerar.
Stort fokus på teknik istället för verksamhet
Många IoT-projekt startas för att testa eller verifiera teknik. Detta är givetvis en viktig del när man bygger kompetens, men de bästa IoT-projekten jag har varit med i har istället utgått från verksamheten och dess utmaningar och möjligheter. Många IoT-strateger och digitaliseringsexperter borde arbeta mycket mer med verksamhet och mindre med teknik. När man vet vad verksamheten behöver tar man sedan hjälp med teknisk kravställning från externa, oberoende aktörer.
Ointresse för att utvärdera kundresan
Ett område som ofta underskattas är att analysera är hur verksamhetens kunder upplever de produkter eller tjänster som tillhandahålls. När en digital lösning införs, exempelvis en IoT-baserad vattenmätning eller skolapplikation, sätt då ihop en testgrupp som får i uppgift att hitta alla brister med lösningen.
Kör workshops där produkter och kundinterface testas och se vad som funkar eller inte funkar för användare. Ring er egen support och klaga på något och se vad som händer. Försök beställa en produkt från er egen hemsida och returnera den sen för att se hur kunderna upplever era tjänster. Rapportera ett hål i marken i gatan någonstans och se hur lång tid det tar innan felet blir åtgärdat. Låtsas att ni är er egen kund. Där kommer ni hitta friktioner som går att lösa med bland annat teknik.
Finansiering genom externa medel
Inom många organisationer, inte minst kommuner, är nyckeln till att lösa finansiering och kunna skala upp IoT-lösningar att jobba med paketeringar som löser utmaningar för verksamheten. Om problem X löses åt en förvaltning med en dokumenterad besparing på Y kr så kommer förvaltningen vara beredd att betala för paketeringen. Det är på detta sätt det går att hitta finansiering för projekt. Eventuell extern finansiering bör ses som en bonus.
Förmåga att växa, skala och abstrahera genom gränssnitt
Många IoT-lösningar lagrar data i privata/publika moln och kommer över tid kräva olika former av lagring (långtid, korttid, tidsserier, lokalt, molnbaserat och så vidare). Ytterligare krav finns på säkerhet, tillgänglighet och tillförlitlighet. De plattformar, nät och underliggande IoT-lösningar man använder i dag kan mycket väl vara ersatta av något annat inom några år. Se till att vara redo att byta ut delar av pusslet.
Nycklarna till att kunna skala är framförallt att arbeta med väl definierade gränssnitt (API) för att abstrahera olika lager/tjänster och att säkerställa kontroll över var olika laster körs, hur och var data lagras, hur nätverk segmenteras, hur certifikat och säkerhet hanteras samt hur man får överblick över kostnader kopplat till datainsamling och datalagring. API-dokumentation bör alltid finnas med som en del av specifikationen när nya system handlas upp.